Den här veckan har jag läst Levd demokrati? – Skola och mobbning i ungdomars liv.
Författarna har intervjuat elever och frågat dem vad de anser att demokrati är och betyder.
En elev tyckte att demokrati var ett överskattat ord, ett ord som sattes in bara för att t.ex. något ska låta finare, den här eleven hade ”Vi gör det för demokratins skull” som exempel.
En annan elev tyckte att demokrati var mer än att lägga en lapp i en låda. Ytterligare en elev ansåg att demokrati var en typ av ett samarbete, där alla ska försöka att komma överens, att så många som möjligt ska ha det bra.
Hur ser våra elever på demokrati? Är det omröstning, handuppräckning, lägga en lapp i en låda som är demokrati i klassrummet? Kan en lärare vara helt demokratisk? Jag tänker då att vi lärare ska behandla alla elever lika, men alla elever är inte lika? Snarare tvärtom. Är det då ett demokratiskt förhållningssätt att behandla eleverna utefter deras förutsättningar?
Vad tycker ni?
//Lina
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag har fått uppfattningen att ganska många barn (framför allt yngre) uppfattar demokrati som att de får vara med och bestämma, men de tänker inte på att det blir som majoriteten vill. Om de då blir nedröstade av majoriteten så anser de att det inte är demokrati, för de fick ju inte alls vara med och bestämma eftersom det inte blev som de ville...
SvaraRaderaAtt vara demokratisk som lärare borde innebära att behandla eleverna lika gällande attityd och bemötande, men sen måste det kunna skilja mellan elever vad gäller stöttning; alla elever behöver inte lika mycket stöd från läraren, och självklart ska den som har kunskapsmässiga svårigheter få den uppmärksamhet som hen behöver.
Jag hade en elev på jobbet under veckan som skulle förklara begreppet demokrati. Han visste inte riktigt vad det betydde. Sen sa han: "Det är väl någon strategi som man använder i matematiken..." ha ha.
SvaraRaderaMen sen förklarade jag för honom att ett exempel på demokrati är när vi har klassråd, då får eleverna chans att påverka hur skolan ska se ut osv. Då var han helt å hållet med på vad demokrati var och han kunde till och med koppla det till röstning som mamma & pappa gjorde ibland och då gällde det hela Sverige.
Jag tror att man sätter sig själv i väldigt svåra situationer om man som lärare ska försöka vara helt demokratiskt. Det går inte att behandla alla elever precis lika hela tiden, då tänker jag på elever med problematik eller svårigheter som behöver mer som ett exempel. Man kan heller inte låta eleverna hela tiden få påverka undervisningen. Jag tänker på den klassen jag arbetar i nu. Den klassen måste ha tydliga ramar och struktur. I en sådan klass går det inte att ge eleverna för mycket inflytande över undervisningen. Där måste vi vuxna många gånger köra över deras viljor och bestämma. Det mår de bäst av också egentligen. Men ett bra sätt att föra in demokrati i klassrummet är nog att påvisa varför klassråd är så viktiga och verkligen förtydliga för eleverna att här har de chansen att påverka.
Att vara demokratisk i klassrummet är verkligen en balansgång tror jag.
/
Anna Jonsson - grupp E
i min fördjupningsbok Ledarskap i klassrummet läste jag ett intressant stycke angående demokrati. Där menade författaren Jon Steinberg att läraren är strävar så mycket att gå från det lärarstyrda, icke demokratiska, auktoritära till ett aboslut demokratiskt klassrum så mycket att det lätt blir fel. Med fel innebär det att man skapar så kallade förhandlingar med eleverna (vill du göra det här eller inte? tillexempel) så att undervisningen kan bli osäker och otydlig. Steinberg föreslog att man kunde använda sig av representativ demokrati i klassrummet där du som lärare representerar eleverna och deras röster. Detta gör du genom att fatta egna beslut men att fatta beslutet utifrån det du hört och det som föreslagits av eleverna, samt efter dina egna erfarenheter och kunskaper. Jag tyckte att om man gör eleverna medvetna om denna representativa demokratin blir det tydligare för eleverna att det faktiskt råder demokrati i klassrummet även om läraren fattar beslut, men då gäller det också att läraren ska vara lyhörd och verkligen lyssna och ta åt sig av det eleverna har att säga.
SvaraRadera// Kristin
SvaraRadera