Ett litet lästips

Jag vill dela med mig av en jättebra och intressant blogg som jag varit inne och läst en del på och fått bra tips ifrån. Den rör grundskolans alla år men är främst inriktad på mellanstadieåren. En duktig tjej som skriver bloggen för att lära och utveckla och  den ger som sagt mycket intressanta infallsvinklar.

https://thereselinner.wordpress.com

Normalitet i dagens skola?

Här är mina tankar och funderingar efter att ha läst boken Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan.

Jag upplever i dagens skola att fler elever är omotiverade och hellre fokuserar på annat, ifrågasätter mer och har lätt för att säga emot läraren. Detta är något jag tänkte mycket på medan jag läste och det känns som de blir vanligare och vanligare. Jag undrar vad detta beror på? Beror det på den tid vi lever i?

Författaren menar att normalitet inte är något givet, utan något man lär sig. Normalitet bygger på det som är mest vanligt eller mest typiskt för den tiden vi lever i. Ålder är också något som utgör föreställningar om normalitet. Därför tänker jag att normaliteten hos vuxna kanske skiljer sig från normaliteten hos de unga. Då undrar jag om normaliteten i de ungas värld idag är att man sätter sig emot eller ifrågasätter lärare och vuxna? Detta är kanske något som dagens vuxna inte vet hur de ska hantera? Eller används fel elevsocialisation, maktrelation, styrningsteknik eller läroprocesser i skolan?

Boken tar upp vad skolans styrdokument säger om skolans relation till det omgivande samhället. Där framstår det att skolan ska vara något som ligger före samhället där personer med hög ålder ska fostra dem med låg ålder till framtidens vuxna. Då undrar jag om det kan vara så att dagens skola faktiskt ligger efter samhället? I boken tas begreppet socialisation upp som innebär att befinna sig i invecklade och parallella processer, en obruten livslång process där förståelsen av normer, erfarenheter och relationer sätts samman. Anna Laerke menar att om man ser barnen som aktörer, inte enbart som passiva mottagare av innehållet, blir det möjligt att se på mötet mellan barn och vuxna som en ömsesidig påverkan och positionering av varandra. I skapandet av den normala eleven i skolan skapas också den normala läraren. Skulle detta kunna vara ett bra sätt att försöka ligga före samhället och på så sätt förstå dagens elever på ett bättre sätt?

/Sara Fredriksson

Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan.

Vad är demokrati?

Den här veckan har jag läst Levd demokrati? – Skola och mobbning i ungdomars liv.
Författarna har intervjuat elever och frågat dem vad de anser att demokrati är och betyder.
En elev tyckte att demokrati var ett överskattat ord, ett ord som sattes in bara för att t.ex. något ska låta finare, den här eleven hade ”Vi gör det för demokratins skull” som exempel.
En annan elev tyckte att demokrati var mer än att lägga en lapp i en låda. Ytterligare en elev ansåg att demokrati var en typ av ett samarbete, där alla ska försöka att komma överens, att så många som möjligt ska ha det bra.

Hur ser våra elever på demokrati? Är det omröstning, handuppräckning, lägga en lapp i en låda som är demokrati i klassrummet? Kan en lärare vara helt demokratisk? Jag tänker då att vi lärare ska behandla alla elever lika, men alla elever är inte lika? Snarare tvärtom. Är det då ett demokratiskt förhållningssätt att behandla eleverna utefter deras förutsättningar?
Vad tycker ni?

//Lina

Alla vet vad ett barn är, men ingen vet vad det kan bli.

Här är mina tankar på boken lyssnandets pedagogik som under läsningen gett mig många intressanta funderingar. Jag har bland annat insett att ifrågasättande och reflektion över de val man gör är otroligt viktigt. I boken hade pedagogerna många gånger gjort ”roliga saker” med barnen men inte diskuterat vilka värden som låg till grund för de valen. Med en pedagogisk dokumentation startade en gemensam reflektion. Syftet var inte att hitta en sanning, utan att öppna upp för vidare tankesätt och fler möjligheter. 

Jag tänker t.ex. på våra lärande samtal i grupperna. I boken menar de att samtal för utveckling inte behöver innebära att man reflekterar tillsammans för att samtalet ska mynna ut i delad gemensam förståelse, utan att olikheterna får vara en tillgång. Att det centrala istället är att ge en eller flera möjliga tolkningar eller förståelsebidrag av den frågeställning vi har framför oss. Om vi bara får veta vad som är "rätt", stoppar ju den egna tankeverksamheten. Jag behöver inte tänka ut eller vidareutveckla, jag har ju redan svaret framför mig.

Jag håller med författaren att det är viktigt man vågar vara självkritiskt granskande, öppna upp för vad saker och ting kan bli. Snarare än att tro att vi måste byta sätt att tänka mot ett annat. De nämner att detta ger en levande process. ”Alla vet vad ett barn är, men inte vad det kan bli”, kloka ord som genomsyrar boken och möjligheterna känns oändliga. 

Den friheten som de reflekterande samtalen innebär, gör mig också fundersam. Det är förstås väldigt utvecklande och motiverande att jobba på det här sättet, men kan man jobba ämnesspecifikt på det sättet. Det kanske är just tolkningar och andras förståelse som man vill lyfta fram, inte att peka på vad som är rätt eller fel specifikt. Att samtala för en djupare förståelse. 

Vad jag har upplevt ute i verksamheten är att det är lite ”farligt” när eleverna har fel uppfattning eller ”fel kunskap” om något, just för att det blir svårt att bryta loss från den gamla kunskapen när den blir den enda sanningen. Självklart skall man inte befästa "fel" kunskaper, men att istället för att möta eleverna med endast rätt eller fel, jobba vidare med elevens förståelse av något för att hamna rätt. Alla tänker ju olika och man behöver ha ett hum om hur en elev förstår och lär sig för att nå dem. Inte bara svara ja eller nej. Jag har märkt själv att t.ex. gruppindelningar och att samtala i grupp ger mycket. Men skulle man kunna arbeta så vid ämnesspecifik undervisning eller är det isolerat till t.ex. värdegrundsfrågor och specifika diskussions ämnen? Hur tänker ni kring detta? Finns det något annat ni kommer att tänka på?

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi.(2006). Lyssnandets pedagogik.

Hans Rosling

Ikväll kl 19.35 på Kunskapskanalen går en dokumentär om Hans Roslings föreläsning om framtidens statistik. En väldigt intressant dokumentär som är sevärd. Använde den i undervisning förra våren, visserligen i en årskurs 9 men är nyttigt för alla att se och kanske kan vara användbar i undervisningen även för våra åldrar, förenklat! Missar ni ikväll finns den även på urplay.se

// Sari

En bra ledare?

Vad är det som utmärker en bra ledare egentligen?
Genom de korta videorna vi såg som handlade om ledarskap diskuterade vi om vad vi egentligen anser vara en bra ledare.
Vi var lite oense på vissa punkter men vi var överens om att en bra ledare bör se sig som delaktig i sin grupp/lag/team/klass. Att se det som en helhet, att både eleverna och lärarna är i samma team.
Vi kom även fram till att man måste tro och lita på sitt team, det är svårt att leda någon om man inte satsar fullt ut och tror på sitt team.

Struktur och individanpassning är också viktigt när det gäller gott ledarskap, det är viktigt att se och lyssna till varje individ. Känner sig eleven värdefull kan de även känna att undervisningen är värdefull. Det svåra är bara hur ska man nå ut till varje elev och känna sig tillräcklig?

En bra ledare ska även öka motivationen hos sitt team och genom att integrera eleverna i klassrummet med regler, undervisning och arbetssätt kan leda till att motivationen ökar. Finns det fler sätt att låta eleverna vara delaktiga och få upp motivationen?

Bloggen och vi som gör inlägg

Tanken med den här bloggen är att vi ska dela med oss av våra diskussioner och funderingar kring läraryrket, men fokus ligger på den litteratur vi ska läsa i pågående kurs. Vi är studenter med inriktning år F-3 samt 4-6.


Sara Fredriksson
- Jag är 22 år, bor i Årjäng tillsammans med min sambo. Jag går grundlärarprogrammet 4-6 och tillhör Karlstad lärcentrum. På fritiden gillar jag att träna och umgås med vänner och familj.

Malin Andersson
- är 25 år och kommer ifrån Strömstad. Går grundlärarprogrammet F-3 på Karlstads universitet via lärcentra Orust. Några av mina större intressen är musik och data samt diverse spel. På fritiden sjunger jag i ett lokalt band.

Sari Savinen Andersson
- Jag kommer från Karlskoga och går grundlärarprogrammet 4-6 och tillhör Karlstad lärcentrum. Jag är 25 år och jobbar extra som lärare på en högstadieskola med MA/NO som ämnen. På fritiden tycker jag om att träna och träffa vänner.
       
Vincent Persson
- kommer från Borlänge men bor nu i Karlstad med min flickvän och våra hundar. I Karlstad går jag grundlärarprogrammet 4-6. Jag är inne på min sjätte termin och trivs jättebra. Mina intressen är dykning, djur och att resa.

Charlotte Larsson
- är 33 år gammal och bor på Hönö i Göteborgs norra skärgård. På fritiden tycker jag om att umgås med min familj, min man och våra två barn 8 och 10 år gamla samt vår franska bulldog. Utöver mina studier i grundlärarprogrammet f-3, arbetar jag halvtid i en årskurs ett.

Lina Karlsson 
- är 25 år och kommer ifrån Karlstad. Jag läser grundlärarprogrammet 4-6 på Karlstads Universitet. När jag inte pluggar och sliter brukar jag vikariera på Stodeneskolan i Karlstad där jag trivs otroligt bra. Jag umgås även mycket med min familj och vänner på fritiden.